Kalendern gick åt helvete....
Men nu är det inte det jag ska skriva om utan min premiärlyssning på Lillasysters nya platta "3".
Jag har nämnt det förut, när de släppte sin singel "Så jävla bra", att jag är kär i känslan av att höra en nya låt med Lillasyster.
Och det är fortfarande sant. Men nu har jag TIO nya låtar! Jag är i extas, och älskar varenda jävla sekund!
Det är hårt, rått och jävligt rakt. Rakare än "Dra åt helvete" blir det ju inte!
Jag har nämnt det förut, när de släppte sin singel "Så jävla bra", att jag är kär i känslan av att höra en nya låt med Lillasyster.
Och det är fortfarande sant. Men nu har jag TIO nya låtar! Jag är i extas, och älskar varenda jävla sekund!
Det är hårt, rått och jävligt rakt. Rakare än "Dra åt helvete" blir det ju inte!
Martin har en fantastisk röst som han kan göra pretty much vad han vill med och att hans texter är helt fantastiska är ju inte heller tråkigt - texter där man återfinner halvskumma metaforer för halvskumma saker och ett slags provocerande sätt att uttrycka sig. Provocerande på olika sätt för olika människor. Jag, till exempel, känner mig lite smått provocerad att ta en shot vodka och slå någon på käften. Hårt.
Det är i sanning en otrolig upplevelse att lyssna på Lillasysters musik.
Jag är fullständigt kär, igen. I Martins röst, texterna och den fantastiska insats Max och Paolo har gjort på sina respektive instrument.
Köp skivan, lyssna, upplev och NJUT!
(Och återigen så bråkar styckesinledningarna med mig men ni fattar nog vad jag menar även om det ser helt retarderat ut)
