Bloggkalender dag 1 - Berätta om dig själv
Fantastiskt söt (som ni ser) tjugo-nånting tjej som älskar livet trots att det gett mig en del citroner den senaste tiden.
Jag är född och uppväxt i Luleå men bor nu för andra gången i Göteborg, och har även bott en sväng i Österrike när jag var omkring fem år.
Mina första sju år var jag på MC-klubben Aurora Choppers, som min pappa startade år 1979, flera dagar i veckan (bortsett från månaderna i Österrike naturligtvis), så man kan väl säga att jag mer eller mindre växte upp där och blev uppfostrad inte bara av mina föräldrar utan av alla som rörde sig där då.
Mina första sju år var jag på MC-klubben Aurora Choppers, som min pappa startade år 1979, flera dagar i veckan (bortsett från månaderna i Österrike naturligtvis), så man kan väl säga att jag mer eller mindre växte upp där och blev uppfostrad inte bara av mina föräldrar utan av alla som rörde sig där då.
Under mina tonår var jag, som de flesta i den åldern, vilsen. Fotade blommor med frost på bladen, skrev sorgsna dikter och hängde i Vasaparken och blev fjortisfull på kir och Smirnoff Ice, rökte Black Devil med vaniljsmak och hade kolsvart långt hår.
Nu är jag en helt annan människa, och det är ju tur för tonåren suger getballe. Det kreativa i mig har växt bort en del, om och i så fall när det kommer tillbaka får tiden visa.
Jag bor med mina föräldrar på Hisingen i världens bästa Göteborg och söker jobb som en tok. Ridningen ligger på hyllan på grund av begränsad ekonomi.
Jag hänger med mina fina vänner, somnar alltid till en film på datorn och röker fortfarande, fast inte Black Devil.
Jag älskar hockey och där är det Luleå som hjärtat klappar för, såpass hårt att när jag har råd och tid att tatuera en sleeve så kommer deras logga att vara en del av den.
Sommaren är min favoritårstid, och jag älskar att sitta och mysa i Kungsparken tillsammans med gott sällskap och skön musik.
Det får räcka för ikväll, jag är ofokuserad och trött så jag hoppas få skriva ihop ett par inlägg till kalendern imorgon istället.
Jag bor med mina föräldrar på Hisingen i världens bästa Göteborg och söker jobb som en tok. Ridningen ligger på hyllan på grund av begränsad ekonomi.
Jag hänger med mina fina vänner, somnar alltid till en film på datorn och röker fortfarande, fast inte Black Devil.
Jag älskar hockey och där är det Luleå som hjärtat klappar för, såpass hårt att när jag har råd och tid att tatuera en sleeve så kommer deras logga att vara en del av den.
Sommaren är min favoritårstid, och jag älskar att sitta och mysa i Kungsparken tillsammans med gott sällskap och skön musik.
Det får räcka för ikväll, jag är ofokuserad och trött så jag hoppas få skriva ihop ett par inlägg till kalendern imorgon istället.
Tillbaka efter nästan två år, ny bloggkalender!
Jag är tillbaka igen, som alltid!
För två år sedan började jag skriva en bloggkalender (som en julkalender fast inlägg på bloggen, ett för varje dag) och jag satt och läste igenom den. Nu tänkte jag börja om, även om vi kommit elva dagar in i december månad. Jag får försöka skriva ikapp helt enkelt!
De här inläggen kommer (förhoppningsvis) att dyka upp och kanske liknar några nya inlägg de gamla men ALLA kommer att vara nyskrivna, I promise! Sist kom jag till nummer 17, nu ska jag försöka skriva alla.
Enjoy!
De här inläggen kommer (förhoppningsvis) att dyka upp och kanske liknar några nya inlägg de gamla men ALLA kommer att vara nyskrivna, I promise! Sist kom jag till nummer 17, nu ska jag försöka skriva alla.
Enjoy!
1. Berätta om dig själv.
2. Berätta om staden som du bor i.
2. Berätta om staden som du bor i.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden.
Köttfärs- och baconpaj
I'm back again, denna gången med ett eget recept på en enkel paj.
Ca 4 personer.
Tillagningstid:
Pajdeg ca 10 min + 1 tim i kylen, kolla på TV eller hacka grönsaker så länge!
Gräddning 25-35 min
Pajdeg:
3 dl mjöl
125 gr smör
4 msk vatten
salt
Gör pajdegen, lättast är om man har en matberedare att blanda den i. Glöm inte att dela smöret i små bitar om du använder hårt smör.
Låt stå i kylen ca 1 tim.
Ca 4 personer.
Tillagningstid:
Pajdeg ca 10 min + 1 tim i kylen, kolla på TV eller hacka grönsaker så länge!
Gräddning 25-35 min
Pajdeg:
3 dl mjöl
125 gr smör
4 msk vatten
salt
Gör pajdegen, lättast är om man har en matberedare att blanda den i. Glöm inte att dela smöret i små bitar om du använder hårt smör.
Låt stå i kylen ca 1 tim.
Fyllning:
Ca 500 gr köttfärs
1 pkt bacon
1 paprika
Ca "7 cm" purjolök
Riven ost
Krydda köttfärs och bacon med:
Salt
Svartpeppar
Vitlökspulver eller färsk vitlök
Citronpeppar
Äggstanning:
1 dl mjölk
1 ägg
Du kan göra mer äggstanning om du vill, tänk 1 dl mjölk per ägg.
3 msk Créme Fraishe
1-2 msk chunky salsa
0,5 dl matlagningsgrädde
Gör såhär:
Fördela ut pajdegen i en form, tänk på att den ska gå upp en bit över kanten för att inte "glida ner" i formen under tiden du förgräddar den.
Förgrädda ca 10 min.
Under tiden steker du köttfärs och bacon samt hackar grönsaker.
Lägg fyllningen i formen och täck med den rivna osten.
Häll i äggstanningen.
Grädda i ca 15 min eller tills ytan är gyllenbrun, täck sedan över med folie och grädda ytterligare 10-15 min för att äggstanningen ska tillagas ordentligt.
Ca 500 gr köttfärs
1 pkt bacon
1 paprika
Ca "7 cm" purjolök
Riven ost
Krydda köttfärs och bacon med:
Salt
Svartpeppar
Vitlökspulver eller färsk vitlök
Citronpeppar
Äggstanning:
1 dl mjölk
1 ägg
Du kan göra mer äggstanning om du vill, tänk 1 dl mjölk per ägg.
3 msk Créme Fraishe
1-2 msk chunky salsa
0,5 dl matlagningsgrädde
Gör såhär:
Fördela ut pajdegen i en form, tänk på att den ska gå upp en bit över kanten för att inte "glida ner" i formen under tiden du förgräddar den.
Förgrädda ca 10 min.
Under tiden steker du köttfärs och bacon samt hackar grönsaker.
Lägg fyllningen i formen och täck med den rivna osten.
Häll i äggstanningen.
Grädda i ca 15 min eller tills ytan är gyllenbrun, täck sedan över med folie och grädda ytterligare 10-15 min för att äggstanningen ska tillagas ordentligt.
Hoppas att någon testar den och kan komma med rescensioner!
Morgonfunderingar?
Jag hade tänkt posta detta som en kommentar på Fejsbok men det blev så långt eftersom att jag spann vidare på mitt ursprungliga inlägg så jag bloggar om det istället.
Första inlägget sedan 21 feb, woh!
Men mer om det senare!
Det är helt sjukt vad dålig morgonTV är! Kolla själva, tv.nu.
Pantertanter, till exempel. En sitcom från slutet på 80-talet som sedan gått i repris vartannat år sedan den slutade sändas för precis 20 år sedan? För er som haft turen med er och missat "The Golden Girls", som den heter på engelska, så handlar den om fyra kvinnor som alla varit gifta och nu söker nya män för att de kommit i klimakteriet och börjat bli kåta igen. Ungefär.
Den äldsta tanten har nästan bara repliker som börjar med "Picture this...", hennes dotter försöker hitta en vettig man som förstår henne. Följande är taget från IMDB; "Rose's St. Olaf-ness makes her a little corny but lovable. One thing that changes nearly every episode is whom Blanche is courting."
Lägg märke till "One thing that changes nearly every episode"..
Japp. Det finns en sak som händer i nästan varje avsnitt, som gör de möjlga att skilja åt. Perfekt för guldfiskar, vi som har något längre minne har alltså genom att se typ fyra avsnitt i princip sett alla.
Att de dessutom är fenomenalt dåliga skådespelare gör inte saker bättre. Kristen "Stone face" Stewart hade gjort ett böttre jobb. På 80-talet. Och som många säkert misstänker så var hon bara påtänkt sista året av 80-talet..
Snart börjar Ellen också, det brukar jag vakna till om jag somnar med TV'n på, eftersom att hennes gäster uppenbarligen inte kan kontrollera sitt tonläge när de får a) en barnvagn de inte behöver (come on, alla i publiken är fan minst 45!), b) ett rabattkort på SEARs som gäller på ett tolvpack med galgar, eller c) vad som helst som på något sätt är förknippad med vad den superkända gästen gör i sitt liv just nu.
Fan också, nu har jag skrivit lite väl länge här för Rachael Ray har faktiskt börjat.
"WOOOOW, look at this! A CHICKEN!! So, I'm just gonna pop this in the oven for 45 minutes! Aah, LOOK at this AMAZING GLAZE!! *publiken jublar*
THIS IS SOOO EASY, ANYONE CAN DO IT!" (Varför måste du då göra en freakin' TVshow om det?)
*publiken ljublar tills de måste ta ett djupt andetag om de inte ska få börja kalla in sjukvårdare i studion*
Aaanyway, som jag började skriva i början av inlägget (tur att jag copy-pastade det för annars hade ja helt glömt detta) så har jag tagt bort en massa inlägg om fina pojkar och sådant förr, men jag gör inte det nu - det som har hänt har hänt och det är kul att gå tillbaka i inläggen ibland, för ofta är det inte bara fina ord om fina pojkar som försvinner utan även annat skoj. Så, ja.. I'm back. Kanske lika kort tid som vanligt, eller kortare. Vi får se. Kanske typ.. En och en halv måndad, vilket jag skulle tro blir något slags rekord i så fall!
Kommer inte på en bra rubrik?
Idag är min finaste pojke verkligen fin och följer med mig till blodcentralen TROTS att det är hockey (!!?!) för att jag ska kunna lämna blod. Jag är livrädd för kanyler och nålar så jag vill ju gärna ha med mig någon som håller handen och ingen hand är bättre att hålla än hans :')
Fast jag vet ju att det går bra. Jag har piercat tungan (två gånger), läppen, naveln och näsan samt att jag har lämnat blod en gång innan.. Men jag kan ändå inte riktigt slappna av.
Min piercing i näsan blev förresten skitsnygg! Jag lägger eventuellt upp bild lite senare idag när jag har orkat duscha och sminka mig.
Ikväll ska jag till stallet, äntligen! Jag har varit borta två veckor men det känns som typ sju.. Jag saknar världens snyggaste Tomos, tjurigaste Babsan och den sötaste av alla - Renomée.
Nu tog det slut skriv igen men jag kanske återkommer senare idag med mer bloggande.
Nu tog det slut skriv igen men jag kanske återkommer senare idag med mer bloggande.
Piercingdags!
Mjaa, idag ska jag till Barbarella och pierca tungan (en till, bakom den jag har) eller näsan. Finaste följer med och håller handen, vilket är tur eftersom att risken att jag ballar ur är stor annars..
Jag glömmer aldrig när jag skulle pierca läppen tillsammans med Sofia. Efter att han hade gjort piercingen så skulle jag resa mig och ge plats åt Sofia på britsen och då vek sig benen mer eller mindre under mig.
Ett tag senare, när jag skulle pierca tungan, så var det så klart samma sak. Det var en kritvit Tess som gick ut ur rummet där de piercar och satte sig på soffan.
Jag gick till Barbarella för att kontrollera att han gjort rätt och då sa de bakom disken, i kör, "OJ! Gjorde inte det där JÄVLIGT ont!?!" och jo, det gjorde det.
Det visade sig att han hade satt staven alldeles för snett bakåt (den måste vara lite bakåtlutad eftersom att översidan på tungan är längre än undersidan) så jag kunde inte röra tungan alls. Jobbigt läge, det var bara att plocka ut den och göra om, göra rätt.
Idag ska det gå bättre! Nu går jag till Barbarella på en gång och hoppas på att Jowan (ball stavning, uttalas som Johan) har tid för mig och min snygging idag. :)
Bortsett från Luleås hemmaförlust mot MODO igår (1-4) så har hela den här veckan varit fantastisk! Det var länge sedan jag var så här glad och harmonisk och det finns bara en person som jag kan tacka för det. Oh baby, you know who you are! ;)
Igår köpte jag nya jeans också, übersnygga från Gina Tricot för 299 spänn, woh!
12-kaffe
Igår träffade jag Petra och världens finaste Madde på stans sunkigaste krog - Rockbaren. Jag fick nästan en hjärtinfarkt när jag gick in på toaletten och det fanns: en dörr, handtag + lås (som funkade!), lyse, en toasits, papper både inne på toaletten och att torka händerna med, OCH TVÅL!! Helt fantastiskt! Tvål har de ju inte haft sedan i somras! Så välkommen tillbaka, tvål! Vi har saknat dig.
Och apropå glada överraskningar så träffade jag Göteborgs otrevligaste och mest dryga kille i måndags och så visade det sig att han inte alls är otrevlig och sjukt dryg utan helt freakin' underbar.
Ja, och nu tog det slut ord för mig där så jag skiter i detta och återgår till mitt älskade kaffe. (:
Mera blogg, woh!
Det är med dig jag vill
bygga snögubbar med kukar och
se på dåliga filmer.
Sitta och äta med tända ljus,
låtsas att vi är romantiska
bara för att skratta bort det
och istället ha sex,
mot köksbordet där våra tallrikar står kvar.
Jag vill somna på ditt bröst,
till ljudet av dina hjärtslag.
Jag vill överösa dig med kyssar och
aldrig behöva bråka.
Dansa i regnet och lyssna på
hur åskan egentligen låter.
Smygtitta på dig i duschen
och skåla sönder våra ölglas.
This is why I feel so, oh, I wanna be your bitch.
Det är med dig jag vill
bygga snögubbar med kukar och
se på dåliga filmer.
Sitta och äta med tända ljus,
låtsas att vi är romantiska,
bara för att skratta bort det
och istället ha sex
mot köksbordet där våra tallrikar står kvar.
Jag vill somna på ditt bröst,
till ljudet av dina hjärtslag.
Jag vill överösa dig med kyssar och
aldrig behöva bråka.
Dansa i regnet och lyssna på
hur åskan egentligen låter.
Smygtitta på dig i duschen
och skåla sönder våra ölglas.
This is why I feel so, oh, I wanna be your bitch.
Jag är halvnöjd. Jag ville hitta den där känslan av ett förhållande som är jätteskumt och konstigt men så trivsamt och prefekt. Avslappnat och självklart..
Jag vet inte om jag lyckades riktigt, men när jag skrev den här dikten så hade jag en perfekt bild i mitt huvud utav hur jag ville att dikten skulle bli eftersom att jag hade en prefekt bild av den typen utav förhållande.
Bloggrensning!
Yes, nu är min blogg rensad från gamla inlägg som jag inte vill ha kvar av olika anledningar och så skriver jag andra, roligare saker :)
Jag vet ju vem den är menad till och gissar därför att den är skriver 2005 eller 2006 och jag minns att jag hittade den i min låda där jag lägger saker jag tyckt om eller som betyder mycket..
Till exempel den här dikten som jag hittade i en låda, la upp på bloggen och sedan tappade bort.
Känslorna växer
och jag släpper taget om allting jag håller kärt
Jag står här tills du får mig att röra på mig
Jag släpper aldrig greppet om tiden med dig
Glömmer allt jag saknar
fullständigt ofullständig
Jag tackar ja till dig inbjudan
om du tar ifrån mig allt
Jag lever för det enda jag vet
Jag springer, vet inte riktigt vart
Vet inte vad jag ger mig in i,
släpper bara aldrig taget om tiden med dig
Det finns inget mer att förlora,
inget mer att finna
Inget i denna värld
kan ändra det jag känner
Inget annat, inget annat, inget annat
Letar desperat efter förändring
Svälter i brist på sanning
Längre bort än när jag började
jagar jag dig
Känslorna växer
och jag släpper taget om allting jag håller kärt
Jag står här tills du får mig att röra på mig
Jag släpper aldrig greppet om tiden med dig
Glömmer allt jag saknar
fullständigt ofullständig
Jag tackar ja till dig inbjudan
om du tar ifrån mig allt
Jag lever för det enda jag vet
Jag springer, men stannar kvar
Vet inte vad jag ger mig in i,
släpper bara aldrig taget om tiden med dig
Det finns inget mer att förlora,
inget mer att finna
Inget i denna värld
kan ändra det jag känner
Inget annat, inget annat, inget annat
Letar desperat efter förändring
Svälter i brist på sanning
Längre bort än när jag började
jagar jag dig
Jag vet ju vem den är menad till och gissar därför att den är skriver 2005 eller 2006 och jag minns att jag hittade den i min låda där jag lägger saker jag tyckt om eller som betyder mycket..
Kalendern gick åt helvete....
Men nu är det inte det jag ska skriva om utan min premiärlyssning på Lillasysters nya platta "3".
Jag har nämnt det förut, när de släppte sin singel "Så jävla bra", att jag är kär i känslan av att höra en nya låt med Lillasyster.
Och det är fortfarande sant. Men nu har jag TIO nya låtar! Jag är i extas, och älskar varenda jävla sekund!
Det är hårt, rått och jävligt rakt. Rakare än "Dra åt helvete" blir det ju inte!
Jag har nämnt det förut, när de släppte sin singel "Så jävla bra", att jag är kär i känslan av att höra en nya låt med Lillasyster.
Och det är fortfarande sant. Men nu har jag TIO nya låtar! Jag är i extas, och älskar varenda jävla sekund!
Det är hårt, rått och jävligt rakt. Rakare än "Dra åt helvete" blir det ju inte!
Martin har en fantastisk röst som han kan göra pretty much vad han vill med och att hans texter är helt fantastiska är ju inte heller tråkigt - texter där man återfinner halvskumma metaforer för halvskumma saker och ett slags provocerande sätt att uttrycka sig. Provocerande på olika sätt för olika människor. Jag, till exempel, känner mig lite smått provocerad att ta en shot vodka och slå någon på käften. Hårt.
Det är i sanning en otrolig upplevelse att lyssna på Lillasysters musik.
Jag är fullständigt kär, igen. I Martins röst, texterna och den fantastiska insats Max och Paolo har gjort på sina respektive instrument.
Köp skivan, lyssna, upplev och NJUT!
(Och återigen så bråkar styckesinledningarna med mig men ni fattar nog vad jag menar även om det ser helt retarderat ut)
Bloggkalender dag 17 - Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig
Jag har inget skriv kvar! Det här inlägget vill jag ska bli bra, sådär lagom poetiskt och fjolligt men det går inte. Det blir bara skit.
Nej, dag 17, 18 och 19 får vänta tills senare ikväll. Och imorgon kommer "Berätta om din bästa vän, del 2" för då har jag fått träffa Madde för första gången på vad som känns som typ en månad. Hon kommer äntligen hem ikväll och då ska jag dit och dricka vin och få höra hur hon haft det på sin semester, äntligen! ♥
Så, ja. Ni får helt enkelt klara er tills dess.
Bloggkalender dag 16 - Berätta om hur du var när du var liten.
Jag har ingen aning om hur jag var när jag var liten. Jag var ju liten. Det säger väl allt? Eller hur liten? När jag var tretton? Sju?
Jag kan berätta om några saker jag fått berättat för mig..
Jag kan berätta om några saker jag fått berättat för mig..
En gång, jag tror att jag var runt tre år, så satt jag i garaget på klubben med mamma och pappa. Jag hade varit tyst lite för länge så mamma kollade vad jag sysslade med. När hon såg mig var jag helt svart runt munnen, och när hon tvingade upp min mun med sina fingrar så tog hon ut en bult som jag hade suttit och sugit på en stund, så den var nästan ren från oljan som hade funnits på den..
En annan sysselsättning på klubben, utanför garaget, var att smaka på stenarna som ligger runt betongplattan. De som smakade illa kastade jag iväg och de som smakade bra la jag mellan mina ben. Bra grej!
Sjukt nyfiken var jag också, ofta när vi var på restaurang så kröp jag in i köket och jag skulle alltid vara med överallt, veta allt, samt lukta och framför allt smaka på allt.
Så, det var väl jag när jag var liten. Tillräckligt nyfiken för att få mamma och pappa att läsa igenom minst halva våran kolletion av typ 11 Focus-böcker och tillräckligt äcklig för att även testa vad oljiga bultar smakar.
Så, det var väl jag när jag var liten. Tillräckligt nyfiken för att få mamma och pappa att läsa igenom minst halva våran kolletion av typ 11 Focus-böcker och tillräckligt äcklig för att även testa vad oljiga bultar smakar.
Bloggkalender dag 15 - Berätta om en utav dina favoritböcker
Jag läser ganska mycket. Eller, i perioder. Mestadels Stephen King och Dean Koontz, den senare är min senaste upptäckt och kärlek men Stephen King har skrivit en fantastisk bok som heter Signal.
Den handlar om en man, Clay, som är i Boston för att sälja in en tecknad serie. Plötsligt märker han att människor omkring honom beter sig väldigt underligt - de springer rakt in i lyktstolpar och en man biter örat av sin hund.
De förvandlas. De blir monster. Otroligt ociviliserade och fullständigt genomkorkade monster.
Han inser snart att det har något med mobiltelefonerna att göra - de som svarar i eller ringer med sin mobiltelefon blir ett genomkorkat monster.
Men detta ändras snart. Snart blir de inte längre genomkorkade, utan bara monster.
Han stöter på Tom McCourt och Alice Maxwell som, precis som honom själv, fortfarande är "normalare". Ja, de kallar sig själva för det. Normalare.
De bestämmer sig fort för att fly stan och upptäcker redan under de första nätterna att "telefonarna" har börjat bilda flockar och leta mat tillsammans.
Clays mål är att komma fram till Maine för att förhoppningsvis hitta sin son och exfru och på vägen upptäcker de att "telefonarna" blir mer och mer intelligenta och snart har de utvecklat ett slags "hive mind".
(Vanligt i sci-fi, det betyder på ett ungefär att de har utvecklat ett kollektivt medvetande som delas utav flera - eller i detta fall - många varelser, vilka inte kan tänka individuellt. Ett bra exempel på detta i verkliga livet är myr- och getingbon, skillnaden i sci-fi är att det nästan alltid är ett betydligt mer invecklat och intelligent medvetande som man ställs inför.)
När de träffar på en lärare och en student i en skola i New Hampshire visar de gruppen var telefonarna sover - i en fotbollsstadio. Det verkar som att de under natten på något sätt stängs av och de ser sin chans att utplåna de tusentals telefonarna som ligger på fotbollsplanen.
De fortsätter desan vidare mot det som sägs vara ett telefonfritt område - Kashwak. Clay får veta att hans exfru har setts som en telefonare men hans son sägs ha tvingats iväg tillsammans med andra normalare mot Kashwak.
Han stöter på Tom McCourt och Alice Maxwell som, precis som honom själv, fortfarande är "normalare". Ja, de kallar sig själva för det. Normalare.
De bestämmer sig fort för att fly stan och upptäcker redan under de första nätterna att "telefonarna" har börjat bilda flockar och leta mat tillsammans.
Clays mål är att komma fram till Maine för att förhoppningsvis hitta sin son och exfru och på vägen upptäcker de att "telefonarna" blir mer och mer intelligenta och snart har de utvecklat ett slags "hive mind".
(Vanligt i sci-fi, det betyder på ett ungefär att de har utvecklat ett kollektivt medvetande som delas utav flera - eller i detta fall - många varelser, vilka inte kan tänka individuellt. Ett bra exempel på detta i verkliga livet är myr- och getingbon, skillnaden i sci-fi är att det nästan alltid är ett betydligt mer invecklat och intelligent medvetande som man ställs inför.)
När de träffar på en lärare och en student i en skola i New Hampshire visar de gruppen var telefonarna sover - i en fotbollsstadio. Det verkar som att de under natten på något sätt stängs av och de ser sin chans att utplåna de tusentals telefonarna som ligger på fotbollsplanen.
De fortsätter desan vidare mot det som sägs vara ett telefonfritt område - Kashwak. Clay får veta att hans exfru har setts som en telefonare men hans son sägs ha tvingats iväg tillsammans med andra normalare mot Kashwak.
Om Clay hittar sin son och huruvida han fortfarande är normalare eller inte får ni antingen fantisera ihop själva eller läsa i boken.
Signal, av Stephen King.
Bloggkalender dag 14 - Berätta om ett fotografi någon annan tagit på dig
Idag är jag bara sex dagar sen, woh!
Jag ser nu att jaghar missuppfattat en annan dag - "Berätta om ett utav dina favoritfotografier" och jag ska redigera det så fort jag skrivit klart detta!
Jag ser nu att jaghar missuppfattat en annan dag - "Berätta om ett utav dina favoritfotografier" och jag ska redigera det så fort jag skrivit klart detta!
Den här bilden har min pappa, som ni ser, tagit på min studentdag. Brevid mig står världens bästa Rickie!
Jag fullkomligt älskar den här bilden, dels för att det är en så stor dag där jag avslutade ett lyckligt kapitel i mitt liv och att jag får komma ihåg den dagen med en sådan här fin bild.
Och dels för att Rickie var där och delade det med mig, precis som jag hoppas att han ska dela alla andra viktiga dagar med mig, och som jag hoppas få göra i hans liv.
För att vi är bäst!
Och dels för att Rickie var där och delade det med mig, precis som jag hoppas att han ska dela alla andra viktiga dagar med mig, och som jag hoppas få göra i hans liv.
För att vi är bäst!
Bloggkalender dag 13 - Berätta om din favoritsak i ditt hem.
Alltså det här är ju ett jättetråkigt ämne att skriva om för mig.
Datorn, mina böcker, och soffan som jag ligger i när jag är på datorn eller läser. Ehm, ja.
Datorn, mina böcker, och soffan som jag ligger i när jag är på datorn eller läser. Ehm, ja.
Det finns faktiskt inget i mitt hem som jag är sådär fäst vid egentligen, det skulle väl vara min kamera (som jag inte har en laddare till) men det räknas väl inte?
Nej nu gör jag så att det här får bli ett skitdåligt inlägg, för att det blir så ibland.
Nej nu gör jag så att det här får bli ett skitdåligt inlägg, för att det blir så ibland.
